Var rädda om varandra!

Om bara några dagar är det 6 månader sedan som jag följde med min mamma på ett enkelt läkarbesök som kom att förändra våra liv. När vi klev ut ur samma dörrar som vi kom in igenom några timmar innan, var jag en helt annan människa. När man ser på det i efterhand var allt så självklart; tjejen i receptionen visste precis vilka vi var när vi anmälde oss och läkaren som ropade upp mamma var så artig och tog mig i hand och frågade om jag var dottern. Bara några minuter senare satt jag på ett sterilt undesökningsrum med mammas hand i min och grät. Sen var det som om jag klev ur min egen kropp. Allt var så overkligt, någonting som inte hände oss. Som hände andra men abslout inte oss. Mamma hade fått canser.

Alltså, bara känn på det jävla ordet! Då innebar det död, rädsla och ångest och jag klev in i en liten bubbla som jag inte skulle krypa ut ur på flera månader. Där inne fanns inte canser och jag började förneka att mamma var sjuk över huvudtaget. Allt ska bli bra, var mitt mantra. Men idag undrar jag så många gånger hur jag klarade mig. Det var inte ju säkert att mamma skulle klara sig. Hon hade fått äggstockscanser, en canserform som brukar kallas för bukens tysta tumör eftersom den är så svår att upptäcka och om man upptäcker den är det ofta för sent då den har hunnit sprida sig till andra organ.
Samma dag som vi skulle få besked på mammas magnetröntgen satt jag i skolan och täljde skedar (jag fattar inte hur jag fixade att sitta där) och det enda som snurrade i min skalle var om vi skulle fira vår sista jul ihop nu.

Men mamma orkade och kämpade, och vi orkade och kämpade. Så jävla grym jag har varit den här hösten och vintern och vad stark jag har blivit av detta. Läkaren, som jag träffade några gånger för att bli av med den jobbiga panikkänslan i bröstet, sa att man ska, om man kan, i alla lägen försöka vända det hemska till någonting positivt. Grymt bra sagt! Men ganska svårt att göra i praktiken, kämpa kämpa!!

Jag har alltid avskytt när folk har sagt att man ska leva dagen som om det vore den sista, vilket dravel!! Men när något hemskt drabbar en kär, då önskar man att man hade all tid i världen kvar att leva. Tro mig.

Lovisa växer!

Jag har tagit en liten paus för att rå om mina tomater. De behöver bindas upp och så vill de ha lite vårsol.

Se så mina gurkor "Lovisa" växer!

Hej hej hemtenta

Hemtenta står på veckans lista. Är så opepp som man någonsin kan bli. Men jag måste ta mig i kragen och bli klar innan fredag då vi är bortbjudna över helgen.
Igår kväll var vi ute på lotten och grävde upp det sista landet. Eller Rikard grävde upp det sista landet. Jag låg i solen och pluggade. Väldigt bra fördelning, tyckte jag! På söndag ska vi köra dit gödsel och vända ner, sen måste potatisen ner i jorden.

Nu måste jag ner i böckerna igen. Hej!

Svett, pioner och inälvor

Ikväll har vi tagit första spadtaget. Till mitt förtret var det det jobbigaste spadtaget jag någonsin tagit. Men nu måste ju alla små plantor ned i jorden snart så nu är det bara att gräva. Mina fina föräldrar var snälla och hjälpte till i utbyte mot fika.
Ska man vara riktigt duktig och lite snål ska man djupgräva efter man har tagit bort grässvålen och sedan gräva ned den. På så sätt får man upp såbädden lite högre och man slipper köpa dyr jord och fylla ut med. Efter två timmar gav vi upp och åkte hem. Det är dubbelt så många timmar till, minst, för att gräva upp allt som jag tänkt.

Vill ni höra nått kul?! Gubben som hade lotten innan oss berättade att ägaren innan honom hade kört dit ett lass med inälvor från slakteriet i Skövde och vänt ner i jorden. Makabert tyckte vi, men växa lär det ju ska göra!

Mamma hittade bondpioner, tjoho!!

Love is in the air

Dagen har spenderats i vackra tivedsskogarna. Lunch och fika i strålande sol och absolut tystnad. Vi har även fått bevitta livets gång, om man säger så. Det är mycket barnagörande bland djuren i skogen, hihi.
Så här glada blev jag och Sofia när vi fick lyssna på grodsång:

Trötters tös

Vilken helg! Jag är lycklig ända in i benmärgen. Efter en heldag på lotten igår fick vi besök av ett störtskönt gäng med folk som inte gick hem förens halv två inatt! Och idag har ju båten åkt i sjön (med betoning på åkt).
Sol, fina människor och ömmande muskler!

 Ett gäng glada amatörer!

Det var nån som var lycklig i alla fall.

Hon är ju ganska vacker, eller?!

Hejdå Mariesta!!!

Sen åkte vi till mamma o tittade på magnolian som hade slagit ut.

Skepp ohoj!

Idag ska vi lägga i båten. Det kan bli ett äventyr i sig. Nu på morgonen har vi lyssnat på Evert Taubes "Till havs" på högsta volym. Men innan en liten visit till lotten!
Bildbevis utlovas!

Att välja

Nu har jag bestämt mig för att sluta grubbla och låta allt bara flyta. Viktigast av allt är kärleken! Och att vända allt dåligt till någonting bra.
Idag är jag glad över att solen värmer, att det är 2a avsnittet av trädgårdsfredag ikväll, att jag imorgon ska spendera timmar på lotten men min syrra, att mamma ska bli frisk, att jag vågar söka en annan utbildning, att världens finaste Anna ska vara i Skövde i sommar och att jag har gett mig fan på att jag ska starta ett eget företag.
Nu ska jag så, detta:

Blå bolltsitel

Mormors stockrosor

Stackars mig

Ikväll spelar jag Veronica Maggio på högst volym för att överrösta killens tvspelande, samtidigt som jag funderar på vad fan jag ska göra med min framtid. Det är dags att bestämma sig nu, Jessica!!
Vågar man satsa på en osäker branch eller ska man ta ett säkert kort? Allt handlar ju i slutändan om pengar och på vilket sätt man kan tjäna dem. Ahhhhh......

Nu måste jag rycka upp mig. Går och planterar lite luktärter.

The jungle

För några månader sedan råkade jag så groteskt mycket tomater där alla frön tog sig. Jag hade inte mage att ta dö på dem när jag planterade isär dem för några veckor sedan och nu får jag stå mitt kast. Varannan dag måste jag vända på alla lådor så att de inte drar sig för mycket mot ljuset. Det känns som ett evighetsgöra...

Men nu är de så stora att jag måste stödja upp dem lite. Tack och lov för att grillsäsongen dra igång nu, för grillspett är de bästa hjälpmedlet för rangliga tomatplantor.

Och det allra allra bästa? När man tar på bladen och fingrarna luktar tomat och sommar!

Sommarvärme

Klockan är 19.30 och termometern visar 17 jäkla grader! Nu är det jag som sätter mig på balkongen och läser om betesdjur och lyssnar på fågelkvitter. Det var bara det jag ville säga.

Hej!

Hjärtan

Jag är så fascinerad av hur lika de flesta blommor och grönsakers hjärtblad är. Hjärtbladen är, för dig som inte vet, de första små bladen som utvecklas när de kommer upp ur jorden. De senaste veckorna har jag ibland frågat mig själv om jag råkat sätta fel namn på mina små potter, för tagetes skulle lika gärna kunna vara huvudsallad och huvudsallad skulle kunna vara basilika. De enda som har visat på självständighet är blomkålen som verkligen har hjärtan till hjärtblad. Fiffigt, tycker jag!
Det är först när den lilla plantan har har fått det andra paret blad som man kan ana vad det är som man har satt!

Lika som bär:

500 spänn fattigare...

En riktigt grym sekatör är ett måste för en trädgårdsfantast, tydligen. Så jag fläskade på och köpte den bästa och så klart dyraste jag kunde hitta. Livslång garanti lovar dem, så nu jäklar ska här klippas. Än så länge är den grym.

Var tvungen att testa den på något och syrénbusken låg pyrt till!

Vår underbara vår

Nu är den här för nu har jag satt ut små späda penséer i mina balkonglådor, Rikard har tagit fram cyklarna och jag känner mig lycklig och kär och allt på samma gång. Nu packar vi en fikakorg och cyklar till kolonilotten och inspekterar ägorna!!

Mina pelargoner får också andas lite vårluft, efter rådfrågan av mamma!

Äntligen!!!!!!

Mitt favvoprogram är äntligen tillbaka.Håll till godo, alla kolonitlottsnördar!

Kl. 21.30 ikväll. Läs mer här. 

Tänt vare här!

Idag stod det bränning på schemat. Alltså inte hembränning utan eldning av åkermark, vilket kanske inte var helt optimalt med tanke på att det blåste dryga 10m/s och att gräset var en enda stor sumphåla. Det enda som tog sig var en av enarna. Desvärre var den en av få saker som idag skulle få brinna. Men kul var det och underbart att ha lektion utomhus. Hur många lektioner vid Göteborgs universitet hålls i värmande vårsol och i ett hav av blommande blåsippor?!

In i dimman ;)

Rattmuff av!

Idag när jag åkte från skolan visade termometern på 14 grader varmt. Då kändes det som att rattmuffen var lite överdrivet. Så nu har Rikard fått sitt skepparkrans!
Så, mina vänner, slår man två flugor i en smäll!

God morgon!

Idag har jag varit uppe med tuppen, eller uppe med grodan skulle man kunna säga. Min syster har sovit här i natt och jag körde henne till tåget 5.30. Sen tyckte jag att det var lika bra att vara vaken, vilket jag känner att jag ångrar redan nu. Men strax ska jag åka till skolan och med mig ska jag ha med mig en banankaka som jag så käckt slängde ihop nu på morgonen. 

I lördags slängde jag ner en massa fröer i jorden och vissa av dem börjar redan leta sig uppåt. Jag älskar att se dem växa! Tagetes, aster, blomkål, huvudsallad, basilika, timjan och pujolök! 

Igår fann jag många vårtecken, här är några:

På Kinnekulle var det blått!

Söta tussilago

Inget vårtecken kanske, men dock ett fint kärlekspar!

Påskkänslor

Helgen har gått i ett rasande tempo. Idag har jag snyltat något rejält med både brunch och middag hos vänner, mycket trevligt! Dagens loppisfynd blev dessa träiga äggkoppar som snabbt fick ny färg. Nu ska jag bara bjuda hem lite folk till påsk så de får invigas!

Imorn ska jag visa allt jag har sått i helgen. Nu måste jag sova för imorn börjar skolan igen efter en veckas slapp...

Alla ska få bli prickiga, så klart!

Fredagsnöje

Öl och fix men mina potäter som vill förgro i äggkartonger som jag flörtade till mig på ica!

Projekt pilflätning

I onsdags var jag ute hos min fina kusin Sara och hennes små knoddar. Hennes pilar hade vuxit så det knakat de senaste åren och var överlycklig att jag kom och tog ned och forslade bort rubbet! Och jag, i min tur, blev glad som ett barn när jag fick hur mycket pil jag ville, istället för att köpa dyr.

Nu ligger allt på mamma o pappas altan och väntar på att få komma ner i jorden. Jag ska nämligen bygga små låga staket till mina odlingsbäddar av dessa "pinnar".
Är det någon som har testa detta?!

Dessutom var de fulla av små kissar, gooos!

Så här ska det, förhoppningsvis, se ut om några veckor.

Så svårt ser det ju inte ut. Enligt boken som jag har lånat på bibblan, är dessa små staket det enklaste man kan göra inom pilflätning. Vi får väl se!